Etikettarkiv: Katarina Axelsson

Klimatsmarta matrecept och slutrapport Hållbara Hökarängen

Framsida slutrapportDet här blogginlägget har skrivits av Katarina Axelsson som arbetar som forskare på SEI, Stockholm Environment Institute och som har varit en av Hållbara Hökarängens samarbetspartners.

Forskarnas slutrapport

Vi på Stockholm Environment Institute (SEI) är väldigt glada över att ha fått vara en del av Hållbara Hökarängen. Det har varit en lärorik resa och jag kommer verkligen att sakna mötena med alla fantastiska människor runt om i Hökarängen när projektet nu har avslutats.

Slutrapporten från Hållbara Hökarängen (del 2) är nu färdig och finns att läsa för alla som är intresserade. Det blev en gedigen rapport – det har ju genomförts så många olika aktiviteter som vi har dokumenterat och dragit lärdomar från! Stort tack till alla er som ställt upp på intervjuer, fokusgruppsdiskussioner och som fyllt i enkäter och därmed hjälpt oss att bättre förstå projektets resultat!

Ladda ner slutrapporten här: http://www.sei-international.org/publications?pid=2686

Klimatsmarta recept

En av de aktiviteter som vi utvecklade utifrån idéer från er boende och som föll väldigt väl ut handlade om klimatsmart matlagning. Det tog sin början under den seminarieserie som genomfördes hösten 2013. Då pratade vi bland annat om att vår livsmedelskonsumtion står för omkring 25 procent av hushållens totala miljöpåverkan och deltagarna fick lära sig att det finns stora miljövinster att göra genom att till exempel välja mer klimatsmart mat, välja frukt och grönsaker efter säsong, välja lokalproducerat där så är möjligt och att minska matavfallet.

Mat var en fråga som väckte stort engagemang och det framkom att många gärna ville laga både vegetariskt och klimatsmart men saknade kunskap och inspiration om hur.

I samarbete med Klimatmat arrangerade därför Hållbara Hökarängen två matkurser i klimatsmart matlagning som snabbt blev fulltecknade. Från och med hösten 2014 följdes dessa kurser upp av två studiecirklar på samma tema. Hökarängsskolan erbjöd sig att låna ut sitt hemkunskapskök och under mycket trivsamma former träffades två entusiastiska matlag varannan vecka för att laga och äta klimatsmart mat tillsammans.

Cirka hälften av studiecirkeldeltagarna fortsatte sedan att laga klimatsmart mat tillsammans i en deltagardriven studiecirkel, denna gång i Martinskolans hemkunskapskök. Gruppen av intresserade matlagare har sedan dess fortsatt växa och de hoppas nu kunna fortsätta laga mat tillsammans under hösten.

I förhoppningen om att kunna inspirera fler Hökarängsbor till mer klimatsmart matlagning delar vi här med oss av en del av de recept som använts. Kanske kan ”Citrondressad rödbetssallad med fetakräm med knaprig morot och dillsallad” eller ”Rödbetskaka med citronglasyr”  passa bra så här i skördetider?!

Ladda ner receptsamlingen som (pdf) här: Receptsamling Klimatmat

Katarina Axelsson

Katarina Axelsson: Sveriges ekologiska fotavtryck växer

Living Planet Report 2014 är en rapport som visar hur planeten jorden mår. Den ges ut av  Världsnaturfonden, WWF och idag gästbloggar Katarina Axelsson om det rapporten visar, och om hur vi i Sverige bidrar till det ekologiska fotavtrycket. Katarina arbetar som forskare på SEI, Stockholm Environment Institute, ett oberoende miljöforskningsinstitut som vi i Hållbara Hökarängen samarbetar med. 

jord_640

Någon som har några extra jordklot att låna ut?

I den senaste Living Planet Report (WWF) framgår att Sveriges ekologiska fotavtryck har fortsatt att öka. Sverige ligger nu på en inte särskilt hedrande tionde plats i ”fotavtrycksligan”, strax efter länder som USA på åttonde plats. I topp ligger några av de största oljeproducerande länderna.

Det ekologiska fotavtrycket är ett mått som används för att visa hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta som används för vår totala konsumtion. Med konsumtion menas här allt det vi förbrukar för vårt boende, transporter, livsmedel, shopping, offentliga sektorn m.m. Enligt Living Planet Report skulle det behövas resurser motsvarande 3,7 jordklot per år (2010) om alla människor på jorden hade samma livsstil som vi i Sverige. Det är en uppgång från den förra mätningen då svenskarnas livsstil krävde 3,4 jordklot (år 2008).

Även om vi i Sverige är ganska bra på miljöarbete har vi en hög levnadsstandard i Sverige som vi i allt större utsträckning tillgodoser genom import från andra länder. Många av de länder vi importerar våra varor ifrån har dessutom betydligt smutsigare industrier och sämre miljölagstiftning än vad vi har i Sverige, därför får vi ett stort fotavtryck.

Ojämn fördelning av jordens resurser

Det ekologiska fotavtrycket mäts i något som kallas globala hektar (gha). Om vi fördelar jordens resurser rättvist på jordens totala befolkning skulle vi alla få tillgång till resurser motsvarande ca 1,7 gha var. Resursfördelningen är dock som vi alla vet väldigt ojämn och bland de fattigaste länderna finns det de som bara förbrukar resurser från omkring 0,5 gha per person. Det kan jämföras med oss svenskar som år 2010 förbrukade resurser från cirka 6,5 gha per person.

I genomsnitt låg det ekologiska fotavtrycket på 2,6 gha. Den totala belastningen på vår planet betyder bland annat att vi människor varje år förbrukar resurser som jorden behöver ca 1,5 år på sig för att återskapa. Hur är det ens möjligt undrar ni säkert. Jo det betyder bland annat att vi hugger ner skog i en snabbare takt än det hinner växa upp ny skog och vi tar upp fler fiskar ur havet än de hinner fortplanta sig. Det fungerar under en period men är som vi alla kan räkna ut ohållbart på längre sikt. Man kan ju fundera över hur mycket fisk det kommer att finnas kvar i våra hav om säg tre generationer, om vi fortsätter i samma takt som nu. Det höga resursutnyttjandet på global nivå beror förstås inte bara på att vi konsumerar mer. Vi blir också allt fler människor på vår planet som måste samsas om jordens begränsade resurser. Att länder som Sverige fortsätter att öka sitt fotavtryck är med andra ord helt fel väg att gå.

Biologiska mångfalden halverad på 40 år

Som om detta inte vore nog redovisar Living Planet Report även en rad andra dystra fakta som t.ex. att den biologiska mångfalden bland våra ryggradsdjur (antalet arter) har halverats mellan 1970 och 2010. Living Planet Index mäter trender för tusentals populationer av ryggradsdjur och konstaterar bl.a. att mängden däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar världen över har halverats på 40 år.

Här kan du läsa hela Living Planet Report här, lära dig mer ekologiska fotavtryck, globala hektar och mycket annat. Sen är det förstås också viktigt att vara medveten om att det ekologiska fotavtrycket bara är ett mått på vår miljöpåverkan och att det finns andra viktiga mått som kompletterar bilden.

Vi måste återskapa balansen mellan människan och naturen

Ibland kan man undra om vi människor har glömt bort att vi är beroende av naturen för vår överlevnad. För att återskapa balansen behöver vi ställa om våra samhällen på många olika sätt, till exempel vad gäller energikällor, transportmönster och resursanvändning. I detta arbete är det förstås viktigt att vi arbetar på flera nivåer samtidigt: internationellt (t.ex. FN), regionalt (EU), nationellt (Sverige) och lokalt (Hökarängen).

Eftersom en stor del av vår miljöpåverkan skapas som ett resultat av våra livsstilar och de val vi gör som medborgare på daglig basis och ofta på lokal nivå, till exempel hur vi väljer att transportera oss, hur vi bor och värmer våra hem och vår livsmedelskonsumtion, har vi alla en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling.

Inom ramen för Hållbara Hökarängen arbetar vi på olika sätt för att möta dessa utmaningar. Det är helt klart så att vi alla behöver hjälpas åt för att vända denna utveckling, så hör gärna av dig med dina idéer om vad du skulle vilja se hände på lokal nivå!

Katarina Axelsson